.

Många inlägg i dag, och det här blev nog en aning gnälligt och drygt och lite det-är-synd-om-mig-jag-måste-rycka-upp-mig. Ber om ursäkt för det..
Jag har suttit och läst massor av gamla inlägg på min blogg. Det är roligt att läsa vad jag skrivit, och jag blir glad när jag läser, för jag stöter ofta på inlägg där jag tycker att jag har formulerat mig snyggt, och då känner jag mig ju bra.

Det här hittade jag i ett gammalt inlägg:

"Den här hittade jag på Pelles blogg, jag tyckte om det.
Jag vet att du gillar att rätta till saker hela tiden.
Exempelvis att stoppa in lakanet under madrassen, på
ett ställe där aldrig någon annan förutom du tittar.
Men det är så jävla vackert tycker jag ibland.

Jag tyckte om det. Kanske för att jag är en sån person, och det är underbart att kunna bli älskad och uppskattad trots/även för sina sämre sidor. En gång sa en till mig att det inte gjorde något att jag kröp så nära på natten så han vaknade. För då fick han tid att titta på mig och ta ett nytt kramtag om mig innan han somnade om. Härligt att kunna vända det till något positivt. Jag försöker vända saker till det positiva tycker jag."


Jag måste bli modigare och mer positiv(framförallt i dag, i dag är jag ju döden själv på den fronten). Är man inte positiv går man tillslut under tror jag. Det som Pelle skrev var ju bara underbart. Jag blir glad med en lättnad suck varje gång jag läser det. Mm.


Det här hittade jag i ett annat inlägg, hm, det kanske förklarar mitt humör just nu. Jag kämpar inte, jag väntar. Jag har väl ett mål, men inte som jag känner att jag kämpar så mycket mot. Jag kanske borde sätta upp ett mål?

"Jag och mamma har precis suttit och pratat och myst med tända ljus och Kenyanskt te. Mest pratade vi om framtiden - mål och drömmar. Jag vet vad jag vill göra när jag går ut skolan. I alla fall de första åren. Och jag vet att jag kommer att genomföra allt jag vill göra. För jag vet att jag kan, bara jag vill. När jag ville åka till USA samlade jag ihop över 40 000 kronor för att göra det möjligt. Och när jag sen ville åka tillbaka och hälsa på i USA skaffade jag mig ett jobb och samlade ihop ytterligare pengar till biljett och allt annat som behövdes. När jag ville ta körkort intensivkörde jag medan alla andra gick på skivor och hade kul, och körkort fick jag. När jag ville komma i form i våras bestämde jag mig för att börja träna. Och jag tränade flera gånger i veckan och mådde så himla mycket bättre. Jag vet att jag kan. Och varje gång jag går till gymmet för att träna för att jag vill bli stark, och varje gång jag lägger undan pengar på mitt sparkonto för att ha råd med folkhögskola så bekräftar jag mig själv, och jag får känna mig stolt över vad jag presterar. Det är en sån underbar känsla, och jag tror det är en viktig känsla. Det är viktigt med mål, men det är också viktigt att man klarar av sina mål. Därför får de inte vara för stora. Känslan av att ha klarat av något som man kämpat för är obeskrivlig.
Att ha drömmar är också viktigt tror jag. Man får blanda stora drömmar med små. Sånna som man vill ska hända nu och sånna man vill ska hända innan man dör. En dröm jag har är att få gå på Värnamos folkhögskola. En annan är att någon gång i livet få bli mamma. Men det jag tycker är viktigast att tänka på är att drömmar oftast inte bara infaller, utan man måste kämpa för dem. Och alla har en möjlighet att förverkliga sina drömmar och bli den man vill vara. Alla har en möjlighet att påverka sitt liv!"



Äsch, nu borde jag kanske börja åka hem, vi har tvätttid i kväll..

Här är jag, milslångt ifrån perfekt, men ganska bra ändå.