.

Mobilen ringer men han svarar inte. Han sitter ju här med henne och hon pratar.

De hade träffats på krogen och hon hade frågat om han skulle följa med hem.

-         Klart som fan att jag ska, hade han svarat.

Hon: lång och läcker, lättklädd. Han: välrakad och nyklippt, iklädd det senaste modet. När man tänker efter är de rätt lika varandra.

Kan hon inte bara sluta prata, tänker han. Hon är trött efter den långa dagen men han är full av energi. Tiden segar fram, kan det inte hända något? Hon reser sig upp och knäpper på stereon, tar några dansande steg, tänder en cigarett. Han sträcker sig mot henne, vill också ha. Hon fnissar och slänger cigaretten i askkoppen på bänken. Han studerar henne. Han skulle aldrig säga att hon är snygg, men ändå, hon ser rätt bra ut. Det är konstigt att hon inte har någon pojkvän, tänker han. Hon borde ha någon annan än honom, han kommer ändå överge henne sen. Det vet de båda två.

-         Jag är trött, säger hon, vi kanske borde sova.

Hon fnissar. Ger honom ett ögonblick, ger honom en chans att hindra henne från att gå, men han rör sig inte, bara tittar på henne. Hon slinker in på toaletten, låser dörren, känner hur hon vinglar lite. Hon tar tag i handfatet och lutar sig mot väggen. Det blev lite för mycket vin i kväll, hon vet det, han också. Hon sjunker ner och sätter sig på golvet.

-         Fan, fan, fan, viskar hon för sig själv.

Hon får inte göra något som hon kommer att ångra sen. Det blir ofta så när hon dricker för mycket vin, att hon ångrar sig efteråt. Är det för att hon känner pressen? Att hon måste vara till lags? Vara bra?

Han är vacker och rolig, hon känner sig inte tillräcklig när han är med. Han har väl egna kompisar, varför måste han ta hennes? Hon fumlar på hyllan efter sin rakhyvel. Rakar sig under armarna och på benen. Hon drar ner trosorna och rakar bort allt det lurviga, mörka. Hon vet inte varför hon gör det, det finns ändå ingen som bryr sig.

Han sitter i vardagsrummet, har tagit av sig tröjan. Han är muskulös, han vet att han ser bra ut, känner sig självsäker.

Han funderar. Han träffade hennes kompisar i dag på krogen. Så fort han presenterade sig blev hon tyst som en mus, skämdes hon? Han lutar sig fram och speglar sig i fönstret. Ser på sina muskler och bestämmer sig för att hon inte alls skämdes över honom.

Han har lätt att få tjejer.

Det har varit tyst inne i badrummet ganska länge när toalettlåset klickar till och går upp. Hon har smörjt in sig med mjukgörande lotion, borstat tänderna och håret, sprutat lite parfym på sig. I sitt rosa sidennattlinne kliver hon in i vardagsrummet, ser på honom. Hon vill inte göra honom besviken, hon vill att han ska tycka om henne. Hon anstränger sig för att se glad ut, se nykter ut. Han får inte tro något annat. Hon sätter sig bredvid honom i soffan. Stryker honom över ryggen, drar honom lite i nackhåret. Han är varm. Hon fnissar till av någon anledning. För mycket vin tänker han. Själv drack han nästan ingenting i kväll. Ofta brukar han dricka tills han däckar men inte i kväll. Han gissade att hon skulle fråga om han skulle följa med hem till henne och därför lät han bli alkoholen.

Han känner en svag doft av parfym, den påminner honom om något. Stereon är fortfarande på men musiken är svag. Man hör deras andetag, hans korta, hennes också. Parfymen igen, är det samma sort som förra gången han hade… nej, han slår bort tanken.

Hon sitter fortfarande och stryker honom över ryggen. Han blir nästan irriterad, ska de sitta här hela kvällen eller? Hon böjer sig fram emot honom, han luktar lite svett. Han pussar henne på kinden, snabbt. Hon njuter av pussen. Visst kommer han hit då och då, i alla fall då hon ber honom, men då går han oftast och lägger sig på en gång. Som att han vill få det överstökat. Han brukar inte stanna så länge, han går direkt på morgonen. Hem till sin pappa förmodar hon, det är där han bor. Men vad finns det där att göra? Varför kan han inte umgås med henne?

-         Vi kanske ska…, han avbryter sig mitt i meningen.

Han ställer sig upp, låter hennes strykande hand glida av från hans rygg. Han knäpper upp en knapp i byxorna som för att ge henne en hint.

Hon tittar upp på honom,

-         Redan? Säger hon med en suck.

Hon vill vänta lite till. Försöker hålla kvar honom bara någon minut. Hon vet att när de väl har gått ifrån vardagsrummet kommer det där lugnet som lagt sig vara borta och morgondagen kommer skynda fram och han kommer lämna henne igen. Det gör ont varje gång han går. Kanske vill han inte träffa henne mer sen igen. Kanske är hon inte tillräckligt bra. Verkligheten kommer att tränga sig in i varje del av henne och slita hennes lilla kropp i stycken. Men han vill, nu. Han vill inte sitta här och prata med henne. Hon ser det. Reser sig långsamt.

Mobilen ringer igen, tystnaden bryts. Den ligger på bänken, de tittar på den. Det går flera signaler.

-         Men svara då, det kanske är något viktigt, säger hon.

Han svarar och en ilsken röst säger,

-         Hej, det är pappa. Vad gör du? Du skulle ju komma hem, är du hos mamma? Får jag prata med henne!

Han ger långsamt över telefonen till henne.

-         Pappa vill prata med dig, säger han.

Äntligen får han gå och sova.

 

Blev du förvirrad här på slutet? Läs en gång till och tänk om...