.

Hanna har önskat live-uppträdande från mig. Jag antar att hon blev imponerad av min ljuva skönsång i går på svenskan. Camilla filmade och vi får hoppas att det aldrig kommer upp på internet någonstanns. Haha.

I morse var allt emot mig, nästan. Jag tränade, det var kul. Körde benen. Jag har nästan gett upp på armarna, det finns liksom ingen chans där. Men benen går. Kanske är det dumt att jag kör på det jag egentligen behöver minst..

Men i alla fall, efter träningen var det frukost och sen började skiten. Tåget var försenat, försenat igen. Ännu en gång försenat och jag sprang till en buss som det stod Uppsala på. Det visade sig vara en buss som gick via Alsike. En bil hade kört av vägen och vi kom inte runt bergningsbilen. Vi fick vänta. Jag sov i och för sig, det var skönt. När jag kom in till stan såg jag hur min stadsbuss åkte iväg. Nästa skulle inte komma fören om 5 minuter. 5 minuter i denna svinkalla kyla är inte roligt.

Jag kom ju till skolan tillslut fast lektionen avslutades precis när jag kom in genom dörren. Snopet. Och huvudet spränger av värk. Huja. Jag laddar inför i kväll.