du bra = jag dålig?
Jag kan vara hur sugen som hellst på att skriva något här, men innan jag loggar in tittar jag på Elinas blogg som ligger i fliken före, och sen måste jag ju bara kika på Blondinbellas blogg, och sen Beas och Milles och Nils och sen har jag absolut ingen lust att skriva längre. Så var det i dag med. Jag startade till och med datorn för att jag tänkte: nu ska jag skriva på min blogg.
Jag tror det handlar om den där tanken, hon är jättebra - då kan ju inte jag också vara det!
Jag var och lyssnade på när Mia Törnblad hade föreläsning på musikens hus förra hösten. Då pratade hon om precis det här. Hon bad oss berätta några saker som vi inte kunde eller var bra på för den som vi satt bredvid. Det kunde vara att man var osocial, inte kunde berätta skämt, hade tråkiga kläder, vad som hellst. Det var ju hur lätt som hellst, och så fort den andra sa något som han var dålig på så kunde man nicka och säga: jaa, jag med!! För när man tänkte efter så var det ju väldigt mycket som man inte kunde. När vi hade berättat klart bad Mia oss att återigen vända oss till vår granne. Men att vi denna gång skulle säga några saker som vi var bra på. Det skulle vara mycket svårare så Mia började och sa några saker hon var bra på. Hon rabblade upp en lista på säkert 10 grejer. Sen när det var vår tur var det svårt. Vad skulle man nu säga? Mia hade ju redan sagt alla grejer som man kanske kunde tänka sig att man själv var hyfsad på ändå.
Det låter helt sjukt att man inte kan komma på bra grejer som sig själv, och att man tror att man själv inte är bra på något bara för att någon annan också kan den grejen. Och det är också helt sjukt att man måste ursäkta sig eller komma med en jävligt bra förklaring på varför, så fort man säger något bra om sig själv.
Ex 1.
- Gud vad jag målar fult!
- Jaaa, jag med, jag kan verkligen inte måla.
Ex 2.
- Jag sjunger rätt fint, men det är ju bara för att jag har sjungit i kör sen jag var 5 år.
Ex 3.
- Jag tycker att hon bloggar så himla bra. Min blogg är ju bara ordbajs som ingen vill läsa ändå.
Mia pratade om det här och självkänsla i någon timme. Hon var helt fantastisk och jag skulle rekomendera alla att läsa hennes bok: Självklänsla nu!
Ha det bra och tänk på hur bra ni är!
<3 Stinafina
Jag tror det handlar om den där tanken, hon är jättebra - då kan ju inte jag också vara det!
Jag var och lyssnade på när Mia Törnblad hade föreläsning på musikens hus förra hösten. Då pratade hon om precis det här. Hon bad oss berätta några saker som vi inte kunde eller var bra på för den som vi satt bredvid. Det kunde vara att man var osocial, inte kunde berätta skämt, hade tråkiga kläder, vad som hellst. Det var ju hur lätt som hellst, och så fort den andra sa något som han var dålig på så kunde man nicka och säga: jaa, jag med!! För när man tänkte efter så var det ju väldigt mycket som man inte kunde. När vi hade berättat klart bad Mia oss att återigen vända oss till vår granne. Men att vi denna gång skulle säga några saker som vi var bra på. Det skulle vara mycket svårare så Mia började och sa några saker hon var bra på. Hon rabblade upp en lista på säkert 10 grejer. Sen när det var vår tur var det svårt. Vad skulle man nu säga? Mia hade ju redan sagt alla grejer som man kanske kunde tänka sig att man själv var hyfsad på ändå.
Det låter helt sjukt att man inte kan komma på bra grejer som sig själv, och att man tror att man själv inte är bra på något bara för att någon annan också kan den grejen. Och det är också helt sjukt att man måste ursäkta sig eller komma med en jävligt bra förklaring på varför, så fort man säger något bra om sig själv.
Ex 1.
- Gud vad jag målar fult!
- Jaaa, jag med, jag kan verkligen inte måla.
Ex 2.
- Jag sjunger rätt fint, men det är ju bara för att jag har sjungit i kör sen jag var 5 år.
Ex 3.
- Jag tycker att hon bloggar så himla bra. Min blogg är ju bara ordbajs som ingen vill läsa ändå.
Mia pratade om det här och självkänsla i någon timme. Hon var helt fantastisk och jag skulle rekomendera alla att läsa hennes bok: Självklänsla nu!
Ha det bra och tänk på hur bra ni är!
<3 Stinafina
Kommentarer
Postat av: Linda
Sötnos :) tycker det är trist att man inte får vara bra. det anses tydligen fult att vara bra, och om man skulle vara bra på något och säga det högt så måste man ursäkta sig, annars är man divig. usch. nej vet du vad Stina, du är grym och jag är också grym. men jag måste ändå erkänna att vi faktiskt är allra grymmast tillsammans. :) <3
Postat av: Anonym
det håller jag helt med om linda, bäst är vi tillsammans! =) <3<3
Trackback
